S n a b b m e n y

» Startsidan
» Om Bussmicke

BussMickes kepsar 2003
Den 30/4 - 4/5 2003 var jag med detta gäng från Svenska Spårvägssällkapet i Milano för att bl.a. studera Peter Wittspårvagnar där boven i dramat sitter och njuter av en utsökt middag på Ristorante Dogana. På hemresedagen skedde det en sak med min berömda ICA-keps.
Här sitter vi glada efter dagens aktiviteter och äter gott medan vi summerar dagen. Till vänster har vi Per Lind, Knut, Rolf , Gerd, Richard Grönstedt och Christer på Ristorante Dogana. Ristorante Dogana ligger på Via Dogana där linje 15 och 23 vänder framför restaurangen och bakom ligger Via Mazzini där linjerna 4,12,20 och 24 passerar.
Bilden är tagen från vårt stambord på "Ristorante Dogana" på Via Dogana. En utsökt restaurang där samtal understundom omöjliggöres på ett helt underbart sätt av spårvagnar som rasslar fram i restaurangens uteserverings bägge ändor. Ljudillustrationer vilka är av en volym och slag att nytillkomna matgäster icke vana vid Milanos gatularm kan tro att en allvarlig kontinuerlig spårvagnsurspårning äger rum.Där normalt linje 23 har sin vändslinga uppenbarar sig understundom en Peter Witt på linje 4 vilken absolut icke har där att göra. Haver han kört fel eller vad! Mystiken tätnar!

Jag fanns med på en bild från restaurangen som fanns publicerad i postvagnen - dock utan ICA-kepsen vilken nu för alltid är deponerad i sopcontainer på Stazione Nord Cadorna i utbyte mot unik PRR-keps från USA - bytestransaktionen utfördes på hemresedagen av Richard Grönstedt som medlem av nämnden för adekvata huvudbonader. Av någon anledning tyckte han inte om den. Kan inte förstå varför...?!


Bussmicke med den berömda ICA-kepsen vid ATM 1636 på Piazza Cordusio i Milano 3/5 2003

Jag hade Aldrig kunnat föreställa mig att kepsen som jag här på bilden ovan hade på mig i Milano skulle få efterverknigar 3 veckor senare på ett tåg till Övre Norrland.


Söndagen den 18 maj 2003 satt jag på Tågkompaniets nattåg som lämnade Stockholm 17.00 och där träffade jag detta par från Californien som heter Tristian och Jennifer vilka bor cirka 40 mil från San Fransisco. Då jag var i Milano skedde som sagt denna utbytestransaktion med ICA-kepsen på hemresedagen och föga kunde jag då ana att jag 3 veckor senare skulle träffa detta par på nattåget vars dam i sällskapet skulle känna igen kepsen. Det visade sig att hennes far nämligen hade jobbat på Pennsylvania Railroad 20 år tidigare. Se så liten världen kan vara i bland. ja, den är nu för alltid deponerad i sopcontainer i utbyte mot denna unika PRR-keps från USA...

Jennifer berättade också att fadern hennes är minst lika tokig tågdiggare som jag som plåtar allt som rör sig på räls.

/Micke
Sidan skapades 5/5 2003 och uppdaterades den 31 december 2006 kl. 17:20